Man borde egentligen veta bättre än att vara med på en vårteckenutmaning när man bor i Härjedalens fjällvärld.
Det närmaste vårtecknet jag kunde komma på är att vår gamla extrabil håller på att tina fram ;-). Ena backspegeln syns och lite av fönstren på passagerarsidan.
Annars har jag inget att komma med för tillfället. Inga blommor, vårfåglar eller vårdofter. Hoppas det ändrar sig till nästa vecka.
Huset känns upp- och nervänt i dessa dagar. Vi håller på att renovera vårt data/gäst/skräprum och det ska bli vårt nya sovrum. Barnen, som hittills delat rum, ska få egna rum och alla tre sovrummen måste därför renoveras.
Vi tog en paus och åkte till backen. Mamman i familjen (that’s me) har inte åkt utför på nästan 20 år så nu blev det nypremiär! Alla ben höll och inte orsakade jag någon lavin heller!! Däremot tyckte jag att det var så kul att åka igen så barnen (i alla fall 9-åringen – gav upp före mig). Jag lovar att det inte ska ta 20 år innan jag åker igen. Anledningen till att jag gav upp då för länge sedan var att jag fick ont i fötterna av alla pjäxor jag prövade. Mina nya pjäxor funkade skapligt men jag ska skaffa sådana pjäxor som man värmer när man provar ut så att de formar sig efter foten. Här ska åkas!
Lilla Lo kom och hälsade på i Lolandet, som barnens skidland kallas. Barnen fick en varsin kram :-)!
Nu tar vi itu med renoveringen med nya friska tag……………
För någon vecka sedan hade jag turen att vinna en hemlig vårgåva från Mona i Norge.
I paketet fanns det tre vackra ljuslyktor, en fin hängare, ett blommigt påskägg och en påse gräslöksfrö! 
Om ni inte har tittat in till henne så rekommenderar jag verkligen ett besök hos henne på hennes mysiga blogg Monas Lykkebo!
Så har vi rott ytterligare ett projekt i hamn.
I höstas så köpte jag en 50-tals golvlampa på Blocket. Det var mycket strul innan lampan kom hit men till slut fick jag hem den med Bussgods.
Vi har nu dragit ny el, målat om lampfoten och sytt nya lampskärmar. Jag är dock inte helt nöjd med skärmarna, är osäker på om spetsen ska få vara kvar men ska känna mig för lite hur jag ska ha det.
Helgen som nyss tagit slut har varit intensiv. Vi har hunnit med att ha 9-års kalas för äldsta dottern här hemma. Vi har också varit på 1-års kalas för min systerson idag. Helgen har också inneburit extrajobb samt musikcafé. Jag och barnen var och tittade på deras mormor igår när hon och hennes kompisar uppträdde. De har startat en “damorkester” och har väldigt roligt tillsammans.
Puh! Efter en fullspäckad helg ska det nu bli skönt att få gå till jobbet och vila upp sig imorgon ;-).
Trevlig början på nya veckan!
Ett av vinterns projekt har jag faktiskt lyckas avsluta!
Före jul började jag virka en pläd bestående av mormorsrutor. Eftersom jag inte hade något mönster utan virkade på lite som jag tyckte slutade det med att pläden blev lång men smal. Pläden blev randig i mitten och på båda långsidorna blev det stora mormorsrutor.
Det var kul att handarbeta igen. Har inte hållit på med något sådant på många år men blev sugen i och med att man har fått så mycket inspiration i alla fina bloggar.
Har nu lust att virka en pläd i lite ljusare, vårligare färger men vi får väl se om orken räcker till.
Boris vår vildkatt växer så det knakar. Han är numera tamkatt – men bara när han känner för det själv ;-). Han lurpassar på våra gamla katter och jagar dem i full fart runt huset. De stackarna undrar nog vad de har gjort för ont för att förtjäna detta på ålderns höst.
Symaskinsunderredet är grundmålat och en skiva har sågats till och grundmålats den också. Maken har monterat ihop bordet så när som på att skivan ska skruvas fast. Det ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan detta händer! Om inte maken tar itu med det så blir det väl ett långtidsprojekt det också.
Sportlovet är snart slut. Allt jag tänkte företa mig ligger ogjort. Det har inte blivit något friluftsliv heller. Barnen och maken åker slalom så det står härliga till. Det närmaste jag kommit är att jag faktiskt var till sportaffären igår och köpte ett par begagnade carvingskidor. Det är 20 år sedan jag åkte sist så det är väl bäst att gå ut lugnt.
Tänkte börja med att gå och bära dem på axeln några veckor. Sedan får jag väl skaffa pjäxor och stavar och träna att gå med dem också ;-). I slutet av april beräknar jag att det är dags för premiärskidturen :-D!
Giv mig styrka!
(Lisa - du fattar varför jag inte fått tummen ur än va?!?! - ska in till dig nu och insupa lite av din energi)
